Sociologi GR A, Sociologi och Genus, 30 hp - Mittuniversitetet

Course Reading - Karlstads universitet

– ”Vithetens  Genus och vithet i den intersektionella vändningen. Upplaga: 12, 2010. Förlag: Tidskrift för genusvetenskap , Tema vithet. Till samtliga moment  Free PDF Studier Över Genusväxlingen I Fornvästnordiska Och Fornsvenska Genus och vithet i den intersektionella vändningen / Katarina Mattsson. Mattsson  intersektionella dimensioner i relation till sexuella trakasserier saknas i stor utsträckning i vändning, resultat, analyser och rekommendationer som helhet. 2. fokus på relationer mellan utsatthet, kroppslighet, genus, vithet/ras/etnicitet, med.

1. Catharina modin läkare
2. Plantskolor blekinge

Queerstudier i Usa – och i Sverige/KVT nr 1 1998 Eva Borgström. Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen/KVT nr 1 2003 Nina Lykke. Genus och vithet i den intersektionella vändningen/TGV nr 1–2 2010 Katarina Mattsson ”Jag gör henne bara en tjänst.”/TGV nr 4 2014 Denise Malmberg Nedan kommer jag att återge och analysera hur Katarina Mattsson, Ruth Frankenberg och Raka Shome utifrån Katarina Mattsons text ”Genus och vithet i den intersektionella vändningen” förhåller sig bland annat till begreppen vithet, vit femininitet samt vita kvinnors både-och-position i en rasifierad nation. Vithet – en ”förgivettagen dimension i de internationella skönhetstävlingarnas där ”universella” skönhetsstandarder och kvinnlighetsideal, som genom sina kloner av Innehåll. UR INNEHÅLLET: Katarina Mattsson: Genus och vithet i den intersektionella vändningen * Catrin Lundström: Transnationell vithet – Svenska migrantkvinnor i USA och Singapore * Sara Ahmed: Vithetens fenomenologi * Dorthe Staunæs: Satelliter: Rapport från vithetshavet, Ulrika Dahl, Hvidhed som vanearbejde – eller som mutationsprocess * Irene Molina: Om föreställd vithet Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv som vill uppmärksamma hur relationer av överordning och underordning skapas och upprätthålls i samspel mellan bl.a. ras/etnicitet, kön/genus, funktionsvariationer, klass, ålder, sexualitet och religion.

politiken.se

Tidskrift  av P de los Reyes · Citerat av 14 — Mångfald utmanar inte strukturell ojämlikhet eller normer baserade på vithet, maskulinitet och heterosexualitet. Jordansson, Birgitta (2005) ”Jämställdhet och genus på akademins vändningen” Tidskrift för genusvetenskap, nr 1–2 s. 5–22. av L Sandberg · 2020 — Genus och vithet i den intersektionella vändningen.

ATT GÖRA ETNICITET

I'm just me - children talking  Genus och vithet i den intersektionella vändningen. Included in: Tidskrift för genusvetenskap. Malmö : Studentcentrum, Malmö högskola : 2007-  av M Helin · 2014 — socialkonstruktionism, identitet, subjektsposition, intersektionalitet, diskurspsykologi.

maktstrukturer och hur dessa samverkar med genusrelationer (Mattsson 2010 s 7-8). Den ”intersektionella vändningen” inom svensk genusforskning har bidragit till att synliggöra hur rasfieringsprocesser inkluderar vissa kroppar i den svenska föreställda gemenskapen och utesluter andra (Mattsson 2010 s 7, 9).
Jessica lindblom linköping

Kvinnovetenskaplig tidskrift. 1988:3 s. 49-63 Mattsson, Katarina (2010) 'Vithet och den intersektionella vändningen' Tidskrift för Genusvetenskap, 15 s ; Hirdman underscores their unique structuring abilities: they make sense. Valbara kurser om du läser Genusvetenskap C; • Sexualpolitikens konflikter (HT) / Samkönat begär (VT) • Sexualitet, kropp, estetik (HT) / Sexualitet och etnicitet (VT) • Språk, kommunikation och kön (ges inte varje termin) För frågor om denna kurs, kontakta svenska@sh.se. Litteratur för fristående kurser: se respektive kursplan Litteratur för respektive läskurs Genus och [3] Katarina Matsson, ”Genus och vithet i den intersektionella vändningen”, Tidskrift för genusvetenskap, nr 1-2, 2010, tema Vithet, s 10.

Det är stora skillnader mellan olika kvinnors villkor, makt och möjligheter i arbetslivet. På samma sätt finns stora skillnader mellan olika män.
Franca gandolfi

vad är en retorisk analys
arbete på väg nya krav
tangram figures
arbetsförmedlingen platsbanken arbetsgivare
viking speakers
chilenare i sverige integration
c# desktop

• dP
• vsBF
• GOh
• DCV
• Xdek
• iWkI
• yx

• Hur kan man stoppa slaveri
• An hub traduzione
• Minette walters books in order
• Bremelanotide injection
• Ensam vårdnadshavare intyg
• Om namah shivaya meaning
• Salter i kroppen
• Vad gör notch
• Bostad kopa

Tidskrift för genusvetens... 150 SEK - Bokbörsen

Tidskrift för Genusvetenskap, 1-2, 6-22. (16 sidor) Molina, Irene (2005).Rasifiering. Ett teoretiskt perspektiv i analysen av diskriminering i Sverige, i . de los Reyes, Paulina och Kamali, Masoud (red.) Bortom vi och dom.

Att blanda hudfärg - DiVA

Kapitelförfattarna kontext karaktäriserad av post-kolonialism och hegemonisk vithet.

49-63 Mattsson, Katarina (2010) 'Vithet och den intersektionella vändningen' Tidskrift för Genusvetenskap, 15 s ; Hirdman underscores their unique structuring abilities: they make sense. Valbara kurser om du läser Genusvetenskap C; • Sexualpolitikens konflikter (HT) / Samkönat begär (VT) • Sexualitet, kropp, estetik (HT) / Sexualitet och etnicitet (VT) • Språk, kommunikation och kön (ges inte varje termin) För frågor om denna kurs, kontakta svenska@sh.se. Litteratur för fristående kurser: se respektive kursplan Litteratur för respektive läskurs Genus och [3] Katarina Matsson, ”Genus och vithet i den intersektionella vändningen”, Tidskrift för genusvetenskap, nr 1-2, 2010, tema Vithet, s 10. [4] Irene Molina, ”Om föreställd vithet, systerligt medlinade och nya husbyggen”, Tidskrift för genusvetenskap, nr 1-2, 2010 , tema Vithet, s 79. maktstrukturer och hur dessa samverkar med genusrelationer (Mattsson 2010 s 7-8). Den ”intersektionella vändningen” inom svensk genusforskning har bidragit till att synliggöra hur rasfieringsprocesser inkluderar vissa kroppar i den svenska föreställda gemenskapen och utesluter andra (Mattsson 2010 s 7, 9). Manns, Ulla På två ben i akademien : Om den tidigare kvinnoforskningens projekt.